Jag tappade något på vägen



Hela mitt liv har jag levt ibland mina vänner. Det är jag som varit stark.
Mitt liv har varit mina vänner, Jag har levt mitt liv för dom.
Men någonstans på vägen tappade jag bort mig själv.
Och vännerna dom försvann.
Nu stannar jag upp och något slog mig, Jag vet inte vem jag är.
Någonstans där på vägen när jag plötsligt blev mamma, Fru och sjuk.
Så tappade jag bort mig själv.
Missförstå mig inte, jag älskar mitt liv. Min familj.
Men någonting fattas. O den delen tär på mig.

Jag måste finna mig själv.
Jag måste få veta vem jag är.
Göra det jag gör bäst.
Förlåta och gå vidare.
Framförallt förlåta mig själv.
För att jag tappade bort den jag är.


Jag fanns ibland oss alla.
Jag såg jag hördes jag var.
Jag levde dagen som den var igår.
Jag log ofta, jag skrattade, o gråt.
Men då var då. Nu e nu.
Jag måste finna mig själv igen.
Hitta den jag en gång var förut.
Bli den jag vill. Vara den jag är.


Jag och Angie!


Kommentarer
Postat av: Anonym

Det kommer isinnom tid hjärtat!.. :)



Men va du tvungen att ta de fulaste kortat på mig i världs historien?.. haah!



/ Angie

2009-02-09 @ 08:23:41

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0