Att dränka sig själv i det förflutna är som att hoppa framför tåget.

Det som har hänt, har hänt, varför gå och störa sig på det.
Det är som att be om att få hamna i det där svarta hålet vi alla någongång vart i.

Människor behöver sympati för andra.
Jag kan lida med alla som haft det svårt, med det är inte själva grejen.
Saken e det att försöka förstå varför en människa kan göra som den gör
varför den är som den är.
Det är som sagt vårat förflutna som formar de vi är idag.
En del har flytit på ett bananskal, en del inte.
O så e det, människor som varit med om en del har större sympati o förståelse för andra.

Jag har varit dum, elak en bitch som andra kallar mig. Visst fine.
Men jag har också varit ung o dum o bara gjort som man själv velat.
Alla har vi varit tonåringar o alla e vi mänskliga.
 Jag har sårat tjejer o ex pojkvänner kanske inget man är stolt över med det som e gjort är gjort.
Jag ville såra andra innan jag själv blev sårad. En gammal vana som sitter i om att ständigt bli lämnad.
Läste en gammal dagbok där ja skrivit "people always leave" Tragiskt o läsa faktiskt, men inget att hänga upp sig på.


Vi alla har väl varit där...
Måste kila, take care. JM

Kommentarer
Postat av: Mia

Ursh vad jag saknar dig. Behöverdig nu. Jag går under jorden snart känns det som.

2008-12-09 @ 12:32:07
URL: http://svalan87.blogg.se/
Postat av: Anonym

Vadå .. nästan lite som peyton sawyr i one tree hil? :P

2008-12-09 @ 20:34:46

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0